Article by Susanne Wigorts Yngvesson in Samvete i Sverige: Om frihet och lydnad från medeltiden till idag (Lindkvist & Ljungberg eds.).
“Samvete är ett ord som används mer i vardagsspråk än i filosofiska sammanhang. Folk kan få dåligt samvete för något de har ätit eller för att inte ringa sina föräldrar tillräckligt ofta. Det har forskats ganska lite om vad samvete är eller hur det kan förstås, trots att det avspeg- lar något djupt mänskligt. Då och då aktualiseras begreppet samvete när det handlar om etiska, moraliska och politiska bedömningar av individers handlingar i det offentliga, vilket samtliga kapitel i den- na antologi ger exempel på. I Sverige och Europa har samvetsfrihet åberopats i samband med vårdpersonals vädjan eller krav om att få avstå vissa handlingar i yrket, mest aktuellt i fråga om läkare och barnmorskor i samband med aborter. Det har då uppkommit diskus- sioner om tolkningar av Europakonventionens artikel 9 om tanke-, samvets- och religionsfrihet. Men vad är det egentligen vi menar när vi säger att människan har ett samvete? Och vilken roll ska det egna samvetet spela i relation till andras intressen?”