Category: Publications

Anthology edited by Kristin Graff-Kallevåg, Sven Thore Kloster and Sturla J. Stålsett, Cappelen Damm akademisk.

“Hva er forholdet mellom kristendom og populisme?

Når det gjelder å legitimere politisk makt, kan lite måle seg med å appellere til folket eller til Gud. Populister gjør gjerne begge deler.

Politiske ledere verden over bruker et populistisk og religiøst repertoar for å komme til makta og holde på den. Denne boka retter blikket mot det norske samfunnet: Ser vi allianser eller motsetninger mellom kristne forestillinger og populistiske strategier her? Hva sier og gjør politikere? Hvordan responderer kirkene? Og hvordan kan dette sammenlignes med situasjonen andre steder, som i Russland, Frankrike, USA og Latin-Amerika?

Forfatterne av denne boka nærmer seg slike spørsmål fra ulike ståsteder innen samfunnsvitenskap, religionsvitenskap og teologi.”

Contents:

1. Populisme og kristendom: Kollisjon eller koalisjon.
   Kristin Graff-Kallevåg, Sven Thore Kloster og Sturla J. Stålsett
2. Korset, kristendommen og det norske: populistiske trekk i kampen om korset.
   Kristin Graff-Kallevåg
3. “Endelig kristne kvoteflyktninger!”
   Religion og populisme i norsk innvandringsdebatt
   Sven Thore Kloster
4. Populisme i likestillingslandet
   Jorunn Økland
5. Goliatmyten: Bibelbruk i høyrepopulistiske og høyreekstreme miljøer
   Hannah Strømmen
6. Fra rett og moral til trusler og rettigheter: En bertning om folkeviljens makt og vilkårene for økonomisk støtte til trossamfunn i dagens Norge
   Helge Årsheim
7. For enden er nær: Apokalypse og klimapopulisme
   Andreas H. Hvidsten
8. Frykt ikke? Religion, følelser og kristenpopulisme på norsk
   Sturla J. Stålsett
9. Sjømannskirken og høyrepopulisme
   Lars Laird Iversen
10. Hvem skjuler seg bak “det allmenne”? Representasjon, folkekirke og skandinavisk skapelsesteologi
    Gyrid Gunness
11. Vox Populi vox Dei: Kampen om Gudsfolket
    Sven Thore Kloster
12. Folkelig forsvar for familieverdier: Putins populisme og kristendom i Russland
    Vebjørn L. Horsfjord
13. Latin-Amerika: Populismens paradis
    Ole Jakob Løland
14. Mødre mot makta: Norma Gabler og kristenpopulismen i USA
    Hilde Løvdal Stephens
15. Fransk katolsk-sekularisme som populistisk strategi?
    Ingeborg Misje Bergem
16. Mobilisering av motmakt? Nye blikk på kristendom og populisme
    Kristin Graff-Kallevåg, Sven Thore Kloster og Sturla J. Stålsett
    

Anthology by Jana Jakob & Stina Ramström (red.), Myndigheten för stöd till trossamfund.

“I år fyller den svenska demokratin 100 år. För hundra år sedan, år 1921, fick kvinnor rösträtt i riksdagen. Från och med nu fick de flesta svenska medborgarna möjlighet att välja vilka som skulle stifta de lagar som skulle gälla för den svenska befolkningen. Arbetet med att fördjupa och utveckla den svenska demokratin tog dock inte slut 1921. Det har fortsatt fram till våra dagar och fortsätter att utvecklas i takt med omvärlden. Frikyrkorna var pådrivande och avgörande i den tidiga kampen för att demokratisera Sverige. Trossamfunden har sedan dess varit betydelsefulla aktörer för att utveckla och fördjupa vår demokrati. Idag kan det handla om att se till att den demokratiska debatten hålls på ett respektfullt sätt eller om att arbeta för att mänskliga rättigheter inte kränks. I likhet med andra folkrörelser är tros- samfunden också skolor i praktiskt demokratiarbete. Detta är kanske särskilt viktigt för de många trossamfund med en majoritet medlemmar från andra länder. Trossamfunden är i många fall den bästa introduktionen till den svenska demokratiska modellen.

Religionsfriheten spelar en viktig roll för de mänskliga rättigheterna i varje demokrati. Men vad som ingår i den europeiska religionsfriheten är inte alltid glasklar när den ställs mot andra rättigheter, även om dess inre kärna är tydlig. För att en reell religionsfrihet ska kunna existera krävs inte bara en grundlag som garanterar religionsfrihet utan även att alla som bor i Sverige kan praktisera sin religion utan att utsättas för hot och hat. Det krävs också kunskap om trossamfund och religiösa praktiker i hela samhället för att kunna se till att alla kan till- godogöra sig sin religionsfrihet. Samhällsinstitutioner såsom skolan, sjukvården och rätts- vårdande myndigheter behöver både förstå skillnader mellan olika religiösa förhållningssätt och religionsfrihetens olika aspekter för att vi som bor i Sverige ska kunna tillgodogöra oss vår religionsfrihet.

Författarna till texterna i denna bok har utgått från olika perspektiv när de närmat sig fråge- ställningar om religionsfriheten och demokratin*, Boken riktar sig till alla som arbetar med, eller är intresserade av frågor som rör mänskliga rättigheter, religionsfrihet och tros- samfund. Vi på Myndigheten för stöd till trossamfund har som ett av våra uppdrag att öka kunskapen om trossamfundsfrågor. Denna antologi är en del av detta arbete men också av- slutningen på ett demokratiuppdrag kopplat till 100- årsjubileet av den allmänna rösträtten.”

Article by Susanne Wigorts Yngvesson in Samvete i Sverige: Om frihet och lydnad från medeltiden till idag (Lindkvist & Ljungberg eds.).

“Samvete är ett ord som används mer i vardagsspråk än i filosofiska sammanhang. Folk kan få dåligt samvete för något de har ätit eller för att inte ringa sina föräldrar tillräckligt ofta. Det har forskats ganska lite om vad samvete är eller hur det kan förstås, trots att det avspeg- lar något djupt mänskligt. Då och då aktualiseras begreppet samvete när det handlar om etiska, moraliska och politiska bedömningar av individers handlingar i det offentliga, vilket samtliga kapitel i den- na antologi ger exempel på. I Sverige och Europa har samvetsfrihet åberopats i samband med vårdpersonals vädjan eller krav om att få avstå vissa handlingar i yrket, mest aktuellt i fråga om läkare och barnmorskor i samband med aborter. Det har då uppkommit diskus- sioner om tolkningar av Europakonventionens artikel 9 om tanke-, samvets- och religionsfrihet. Men vad är det egentligen vi menar när vi säger att människan har ett samvete? Och vilken roll ska det egna samvetet spela i relation till andras intressen?”

A book by Laura Hellsten.

This book is a conversation starter. The author is re-imagining the theological landscape of historical practices of dance in order to open up a space where further explorations can be made. This is done in a two step manner. First, the book uncovers the restrictions of earlier research on the topic of dance in and around churches. In the second step, Hellsten suggests a practice for how historical sources can be imagined in a new frame. Opening up a new field of previously neglected and much needed historical studies on Dance in the Christian churches of the Latin West this study aims at questioning old paradigms and opening new vistas rather than reinterpreting concrete liturgical manuscripts or scrutinizing all the details of the historical sources presented.
The Donner Institute for Research in Religion and Culture in Turku, Finland has awarded its Nordic Research Prize 2021 to Dr. theol. Laura Hellsten for her creative research widening our understanding of sacral dance in general and of the role of dance in the Christian church in particular.

Laura Hellsten is a post-doctoral fellow in Systematic Theology at Åbo Akademi University. In her current research she works as an ethicist ethnographically participating in a transdisciplinary research group studying the functions of cells. She also leads a project which brings together artists and researchers around the theme of science communication. She has further published articles around current and historical practices of dance in Western Christian theological traditions.

Article by Sigurd Bergmann in Dialog.

The article draws on the author’s observations and reflections about Sweden’s pandemic management from February 2020 to June 2021. It does not simply interpret the lessons one can learn from the Swedish biopolitical experiment, but focuses on some central ethical challenges that every nation had to face in an accelerating pandemic. The intention with such a sharp critical discussion of the Swedish experience is to clarify some of the crucial ethical dilemmas and abysses in pandemic ethics. One article cannot possibly cover the wide and deep agenda for all complex ethical dimensions in a pandemic. This contribution in particular explores why the method of natural herd immunization is unethical, and what kind of legal and ethical aspects are relevant in international law and the WHO’s ethical codex for a pandemic. In a Christian perspective it seems not at all strange to approach the theme of pandemic ethic also with theological arguments. A creator God who became flesh is deeply involved in our bodily world and life. What counts as health therefore appears to be a central issue for believers and faith communities, as is faith in a God who bodily cares for and liberates God’s creation in all its dimensions. The exploration of Sweden’s pandemic experiment flows into a plea for to apply the triple command of love sharpened by the command of love of the poor and vulnerable, and concludes with a short meta-ethical reflection on the need of aesth/ethical imagination of the other.

Anthology edited by Lindkvist & Ljungberg, Nordic Academic Press.

We live in a time when thoughts of conscience and freedom of conscience are increasingly seen in the Swedish public in national politics, on the newspapers’ editorial pages and in social media. Historically, both concepts have been used to mark a certain degree of freedom or a protected position in moral, political and legal conflicts. References to an individual’s conscience and differences between an internal and an external court have been able to legitimize exemption from religious and state coercive mechanisms and justified, for example, the refusal of arms or abortion. A group of researchers in history, human rights, jurisprudence, ethics and sociology of religion take a common approach here to some of the most burning conflicts around conscience and freedom of conscience in Sweden from the Middle Ages to today. A picture emerges of complex concepts that even today bear clear traces of older distinctions and historical conflicts.

Authors: Biörn Tjällén, Anna Nilsson Hammar, Joachim Östlund, Göran Gunner, Kavot Zillén, Linnea Jensdotter, Susanne Wigorts Yngvesson, Leif Ericsson, Johannes Ljungberg, and Linde Lindkvist.

Article by Marius Gunnar Timmann Mjaaland in Kierkegaard Studies.

In The Lily in the Field and the Bird of the Air (1849), Kierkegaard presents a succinct critique of Romantic aesthetics, in line with contemporary critiques of ecocriticism and ecophilosophy, e.g. by Timothy Morton. Whereas Romantic poets see nature as a mirror of their inner thoughts and pathos, thereby divinising themselves and their creativity, Kierkegaard emphasises the authority of the Creator and the exteriority of nature. He identifies the consequences of such Romantic self-infatuation on all levels of discourse: aesthetics, ethics, epistemology and ontology, and seeks to formulate an alternative. I argue that the discourses thus represent an alternative philosophy of nature, revealing an immediate joy for the gift of being-there. Being human thus means being dependent on and embedded in nature. This makes Kierkegaard a highly relevant interlocutor for contemporary ecophilosophy and ecocriticism, as revealed by Knausgård’s novel Morgenstjernen (2020).

We are pleased to introduce our second Resonans seminar this autumn:

‘God Hidden and Revealed: Political Theology and Metaphysics in Luther and Protestantism’

7 desember 14.00-16.00

The paper will be presented by Marius Timmann Mjaaland, Professor of Philosophy of Religion, Faculty of Theology, University of Oslo

Respondent t.b.a.

Chaired by Jeppe Bach Nikolajsen (MF)

Zoom info:

https://mf-no.zoom.us/j/64962655868?pwd=VmZxK0EvanpsUWk2WTBaOWhHb3Iwdz09

Meeting ID: 649 6265 5868

Passcode: 158915

Article by Jeppe Bach Nikolajsen in International Journal of Public Theology.

Abstract:

This article demonstrates that Lutheran teaching on the two regiments can be drawn in different directions and how it was drawn in a particular direction for centuries so that it could provide a theoretical framework for mono-confessional Lutheran societies. It argues that the Lutheran two regiments theory can be developed along a different path, regaining some emphases in Luther’s early reflections: it can thereby contribute to an improved understanding of the role not only of the church but also of the state. While a number of Lutheran theologians believe that Lutheran teaching on the two regiments is particularly difficult to apply today, with some even contending that it should simply be abandoned, this article argues that Lutheran teaching on the two regiments could present a potential for a relevant understanding of the relationship between church, state, and society, and its ethical implications in a contemporary pluralistic society.

Article by Anton Jansson in Svensk Teologisk Kvartalskrift

This article deals with the theological concept “Kingdom of God” in pre-1848 German political thought, more specifically in the texts of three political authors of the era: Wilhelm Weitling, Friedrich Julius Stahl, and Karl Theodor Welcker. The article is located in the nexus between theology and history of political thought, and has three main aims: First, in a gen­eral sense, it discusses and applies Amos Funkenstein’s idea of laymen theology and Jan-Werner Müller’s notion of in-between figures. Second, using these, it gives an example how theology has been an active language in the formation of modern political thought, more specifically the modern political ideologies of liberalism, socialism, and conservatism. Third, it tries to complement existing studies of temporality and theology in the mod­ern period, most notably the work of Jayne Svenungsson. Methodologically, in focusing and historicizing one specific concept, it connects to the theories of Reinhart Koselleck. The article shows how the Kingdom of God was differently conceived by authors of different political positions, but, more importantly, discusses how it became an active theological concept, used by laymen, in a political context obsessed with questions of historical change, the possibility of societal perfection, and the role of Christianity in the world.