Doctoral thesis by Sabina Koij at Åbo Akademi.
The aim of this doctoral thesis is to confront the problem of how Christian faith, constantly expressed and fashioned in new ways, can be said to be the same faith. This problem is formulated in a central question: If Christian faith constantly takes on a variety of new expressions, how can the theology of the Christian faith appear to have continuity?
The thesis begins by observing the discontinuity of the Christian tradition over a period of 500 years in Storkyrkan, the Cathedral of Stockholm. Starting in the 1980´s and journeying backwards towards the beginning of the reformation, a series of tableaus are outlined which reveal how Christian faith has continuously been manifested in new forms and content. Against this background of discontinuity, I want to suggest how a resilient contemporary theology for the Church of Sweden might appear.
The question of how Christian faith and it´s continual variety of expressions can be combined simultaneously with continuity is treated as a problem of tradition. This problem of tradition is confronted by referencing the American Catholic theologian David Tracy and his understanding of tradition from a critical hermeneutical point of view. Tracy´s understanding of tradition is compared to the function of the so-called dynamic system and the concept of resilience. Resilience concerns the sustainability of dynamic systems and their ability to accommodate change without losing their basic function and thereby collapsing.
A central thought enclosed within the theories concerning the concepts of resilience and the dynamic system is the acceptance of complexity, innovation and a readiness for surprise. According to Tracy, the concepts of resilience and the dynamic system are used as tools of analysis in order to shed light upon that which needs to be strengthened regarding a tradition´s ability to endure change without collapsing. The strengthening is accomplished by three moldable criteria presented by a number of Lutheran theologians. These criteria are a biblical criterion, a criterion of reason, logic and personal experience and an ethical criterion. These three criteria reinforce David Tracy´s understanding of the Christian tradition in relation to the concept of resilience, including the acceptance of complexity, innovation and readiness for surprise. The purpose of these criteria is to contribute to the discussion within the Church of Sweden concerning the resilient and sustainable Christian tradition. A suggestion then follows as to how resilient contemporary theology could be formulated, a theology that hopefully will be beneficial in understanding how one and the same faith can absorb a variety of continual new expressions and, as a dynamic system, function according to its intentional purpose. The thesis begins in the Cathedral of Stockholm and concludes in this same room with speculations concerning the future of Christian faith and its ability to meet and absorb a continual flow of new expressions in an ever changing world.
Det övergripande syftet med denna studie, Resiliensteologi. En studie av den kristna traditionens hållbara förändring, är att mot bakgrund av den diskontinuitet som kan observeras i Storkyrkans historia undersöka de teologiska villkoren för kristen traditionsförmedling samt presentera ett förslag till hur en resilient samtidsteologi för Svenska kyrkan skulle kunna se ut. Undersökningen tar avstamp i iakttagelsen att den kristna tron över tid förkunnats och gestaltats på ständigt nya sätt. Därmed reses frågor om vad som kan sägas vara kontinuerligt i tron, om den nu samtidigt hela tiden förändras.
Avhandlingen inleds med ett Baklängespreludium, vars syfte är att visa hur gestaltningen av den kristna tron har skiftat över tid i ett och samma rum. Det handlar om ett antal historiska tablåer från Storkyrkans historia med början i 1980-talet tillbaka till 1500-talet som synliggör en problematik som sedan formuleras i studiens huvudfråga om hur man kan förstå och tala om den kristna trons kontinuitet och samtidiga diskontinuitet. För att göra frågan om den kristna trons samtidiga förändring och kontinuitet mer hanterlig bearbetas den i termer av en traditionsproblematik. Genom att knyta an till olika teoretiker resoneras kring begreppet tradition i allmänhet och därefter med hjälp av hermeneutisk filosofi. Utifrån den kritisk-hermeneutiska teologen David Tracy och hans traditionsförståelse fördjupas sedan diskussionen genom att fokusera på specifikt den kristna traditionens förändring och kontinuitet. Tracys traditionsförståelse relateras därefter till funktionen hos det dynamiska systemet, såsom det definieras inom social-ekologin, och det tillhörande begreppet resiliens, som handlar om ett systems förmåga att härbärgera förändring utan att det förlorar sin grundläggande funktion och kollapsar. Genom att jämföra Tracys traditionsförståelse med idéer om ett social-ekologiskt dynamiskt system i rörelse, och låta resiliensbegreppet hjälpa till att ställa frågan om vad som kan sägas vara en hållbar kristen tradition, introduceras begrepp från det social-ekologiska fältet i den kritiska hermeneutiken inom den systematiska teologin, för att därigenom bidra till en teologisk analys. Detta görs med särskilt fokus på tre aspekter – komplexitet, innovation och beredskap – som alla utgör förutsättningar för systemresiliens. Dessa tre aspekter hos resiliensbegreppet ställs sedan i relation till David Tracys kritiskt hermeneutiska traditionsförståelse med utgångspunkt från frågan om vad som kan förstärkas hos Tracy för att man bättre ska förstå traditionens hållbara förändring.
Med hjälp av en rad lutherska systematiska teologer resoneras kring hur en sådan förstärkning skulle kunna se ut genom att presentera ett antal formbara kriterier för en hållbar tradition. Det handlar om ett bibliskt kriterium, ett förnufts-logiskt och personligt erfarenhetskriterium samt ett etiskt kriterium. Dessa förändringskriterier syftar till att öka förståelsen för den kristna traditionens hållbara förändring förstådd som ett resilient dynamiskt system som klarar av att fungera på det sätt systemet är tänkt att fungera. Insikterna från mötet mellan Tracys traditionsförståelse och resilienstänkandet, tillsammans med de formbara kriterierna, tas sedan med in i återvändandet till studiens huvudfråga om hur trons kontinuitet och samtidigt skiftande uttryck kan förstås. I slutet presenteras så ett konstruktivt förslag till hur en resilient samtidsteologi för Svenska kyrkan skulle kunna se ut, en teologi som jag hoppas kan bidra till förståelsen för och hur kyrkan idag kan tala kring trons ständiga förändring och på samma gång kontinuitet. Allra sist tas vi tillbaka till det kyrkorum vi befann oss i inledningsvis, för att i ett Framlängespreludium – som fungerar som pendang till Baklängespreludiet – för att med blicken framåt spekulera kring kyrkans framtida situation.